Att upptäcka sina egna fördomar

Klockan är tio och termometern har inte sjunkit under tjugo-strecket. Sommaren har brutit in. Himlen öppnar sig och regnet piskar. Åskan torde inte vara långt borta. Jag hade egentligen tänkt skriva en sammanfattning av den här våren men insåg snabbt att det låter sig göras ganska enkelt eftersom det stora arbetet var publiceringen av antologin Tolerera för utställningen P.K. på Forum för levande historia som innehåller texter av psykologerna Fred Saboonchi och Liria Ortiz och psykoanalytikern Tomas Böhm (jag har skrivit utförligt om antologin tidigare).

Jag tycker att man kan säga att reaktionerna på antologin har varit nyfiket positiva. Publiceringen har också noterats i pressen: i notiser i Svenska Dagbladet och Lärarnas Nyheter och med en positiv recension i tidskriften Expos senaste nummer (#2/2012, sid 49).

En intressant bieffekt av det redaktionella arbetet med texterna är att jag börjat undersöka mina egna fördomar om andra människor och att jag har börjat tillämpa några av de verktyg som Liria Ortiz tar upp i sitt kapitel. Det handlar om att notera när man tänker fördomsfullt om människor man möter, att försöka förstå vad man känner och tänker, vad man gör i stunden och vad man vill göra.

Jag har noterat att jag känner obehag inför vissa grupper av människor (vilka grupper det handlar om behåller jag för mig själv om ni inte misstycker) som kommer till uttryck genom att jag känner mig obekväm, generad och/eller mer vaksam. I andra fall handlar det om att jag känner ilska eller tänker arroganta tankar. De här tankarna och känslorna kan ibland hämma mig när jag möter en främmande person i ett sammanhang utanför min bekvämlighetszon eller när jag befinner mig på ”allmänna platser”. Men jag har sällan eller aldrig problem att möta personer från de här grupperna i mitt sociala liv och i yrkeslivet med uppriktig nyfikenhet. Och jag är för det mesta medveten om att fördomarna är konstruktioner av mitt psyke och inte sanningar.

Däremot skulle jag gärna vilja känna mig mindre defensiv i vissa typer av möten med vissa gruper av människor och jag försöker nu testa att sänka garden lite vid sådana tillfällen.

Ett av de verktyg som Liria Ortiz presenterar som jag också börjat använda mig av är att se fördomarna som ett slags ”radioprogram” med en ”programledare” som mal på i huvudet. Genom att förstå att ”radioprogrammet” bara är pladder och inte sanningar kan vi frikoppla oss från våra fördomar och bli friare att agera på ett sätt som överensstämmer bättre med våra värderingar. Jag rekommenderar alla att prova på dessa verktyg, men ladda först ned boken och läs Liria Ortiz kapitel (och de andra delarna med förstås).

Trevlig sommar!

Om våld och ideologi - och en aktuell debatt

Det har inte undgått mig att det råder något slags ordkrig om hat, våld och ideologi i DN och Aftonbladet (se länklista i slutet av inlägget) - en minst sagt spretig debatt som det inte är helt lätt att få grepp om. Lite som en fight-club med ögonbindlar.

En sak som jag brukar haka upp mig på i den här typen av kamp – och som också förekommer i den här debatten - är försöken att påvisa att vissa typer av ideologier leder till mer våld än andra. Det är en klassisk kampfigur mellan höger och vänster som har förekommit i det politiska samtalet så länge jag kan minnas. Konservativa och liberaler anklagar socialister och kommunister för att ett revolutionärt våld ingår i som en naturlig beståndsdel i det socialistiska tankegodset medan de senare går till attack mot det strukturella våld som är inbyggt i det klassamhälle som man ser som resultatet av konservatism och marknadsliberalism.

Frågan om våldet är förstås central för varje samhällsbygge och för oss som individer på ett sätt som går bortom ideologiska skiljelinjer och politiskt käbbel. Som jag ser det handlar våld i första hand om handling. Att ta till våld för att uppnå en fördel gentemot någon annan eller för att skydda sig, sina nära eller sin egendom har väldigt lite med ideologiska tankefigurer att göra. En ideologi kan förstås direkt eller indirekt uppmana till våld eller förespråka våld, men det är inte samma sak som att den som har gjort ideologin till sin faktiskt kommer att ta till våld.

Däremot är det förståeligt att en anhängare till en ideologi som tenderar att hota med våld – som t.ex. fascismen – ses som en bärare av ett potentiellt våld. Trots detta menar jag att det är slöseri att lägga en överdrivet stor vikt vid att diskutera ideologins "natur" i förhållande till våldet och speciellt om de händelser som ligger till grund för misstänksamheten mot anhängare till en viss ideologi ligger långt tillbaka i tiden.

Våld är en gärning som måste utföras av en människa eller grupp av människor. Människor som har som avsikt att genomföra våldsamma gärningar kan förstås dras till en ideologi där våld mot andra är en viktig teoretisk beståndsdel, eller omskapa en ideologi så att den passar deras våldsamma syften. Men till syvene och sist är det ändå människor och inte ideologier som skadar, dödar, lemlästar, våldtar eller misshandlar.

Någon kanske ändå vill hävda vikten av att man drar fram historiska skeenden med kopplingar till olika ideologiska system i dagsljuset för att kunna förhindra framtida lidande, och jag kan absolut hålla med om värdet av det. Jag vill hävda att vi behöver lära oss mer om våldets psykologiska mekanismer och hur vi kan hantera de konflikter som tenderar att leda till våld innan det bryter ut och i det arbetet kan det vara värdefullt att titta på ideologiska strömningar – men helst utan de fundamentalistiska och propagandistiska ögonbindlar som många debattörer tenderar att sätta på sig. I grunden handlar det arbetet som jag ser det om att minimera det lidande och förtryck som våldet i sin mest utvecklade form leder till.

Jag har däremot svårt att se att den pågående politiska tuppfäkningen på något sätt kan bidra till en sådan förståelse.

to be continued ...

Axplock ur debatten:

Erik Helmerson i DN

Åsa Lindeborg i AB
Åsa Lindeborg i AB

Anders Johansson i AB

Daniel Strand i AB

Olle Svenning i DN

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/olle-svenning-linderborg-valjer-hellre-lenin

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/klasshat-ar-inte-samma-sak-som-klasskansla

Jens Liljestrand i DN

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/jens-liljestrand-ska-vi-appladera-hatet

Göran Greider i DN

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/goran-greider-klassforbud-rader-i-det-liberala-samhallet

Andra bloggar om: makt, dn, aftonbladet, politik, samhälle, våld, vänster, höger, ideologi, lenin, lindeborg, intressant